en blogg om frihet, kärlek och kapitalism.

Earth Hour – att göra det som syns mest men betyder minst


Bilden ovan publicerade jag igår på Facebook, mitt under pågående Earth Hour, med följande text:
Det som räddar oss är utveckling, inte avveckling. Att symbolisera kampen mot miljöförstöring med att släcka lampor. är lite som att symbolisera kampen mot sexuellt överförbara sjukdomar med att skära kuken av sig. Eller åtminstone rituellt låta sig omskäras en lördag i mars varje år…

Visst, det kan låta pubertalt, barnsligt. Det är precis vad det är. En fruktansvärt dålig, långsökt och kanske tillochmed provocerande liknelse. Ja, inte kopplingen mellan Earth Hour och att skära könet av sig alltså, utan kopplingen mellan att släcka lampan och att delta i, eller åtminstone symbolisera, en lösning på världens miljöproblem.

Nu är jag väl onödigt negativ, tänker ni kanske. Det är väl fint att människor samlar sig och symboliserar att någonting behöver göras. Nej, det är det fan inte – åtminstone inte för en så viktig, livsavgörande fråga. Då duger det inte att vi sätter oss ner och gör det som syns mest men betyder minst.

Varför inte det då? Ta själva symbolhandlingen för det första, att släcka lampor. Om så hela världen släckte sina lampor skulle det knappt motsvara Kinas koldioxidutsläpp under en minut. Att lägga så stort fokus på en sådan småsak är dumt av en hel massa anledningar. Skrämmande många människor bara i min bekantskapskrets talar med nästan religiös övertygelse om hur betydelsefullt det är att släcka ned för att minska vår resursanvändning. Nästa dag slänger samma människor sina sopor utan att ägna så mycket som en tanke åt källsortering och återvinning…

”Det är väl bara idioter som hyllar Earth Hour men sen skiter i att källsortera!” svarar säkert någon nu. Men nej, faktum är att hela den här grejen med att göra något som knappt gör skillnad, för att i nästa sekund skita i det som faktiskt gör skillnad, är extremt vanlig hos självaste Världsnaturfonden, organisationen bakom Earth Hour.

Om vi nu är överens om att minskningen av koldioxidutsläpp är en av de viktigaste utmaningar vi står inför, då kan man tycka att vi borde jobba så hårt vi kan mot det målet, eller hur? Vad gör vi då, rent konkret?

Ja, all energiutvinning, förutom ren solenergi, är ju på något vis dålig för miljön. Som alltid så finns det dock gradskillnader i helvetet. Först och främst så är kol och olja jävligt mycket värre än de andra alternativen. Vad har vi istället då, för allt det som idag är beroende av kol- och oljekraft?

Kärnkraft. Nej, det är inte en magisk lösning på alla problem, det får inte världens industrier att producera enhörningar eller spruta regnbågar genom skorstenarna – men det är ett av de snabbaste, billigaste och mest konkreta sätten vi har att minska koldioxidutsläppen medan vi utvecklar mer effektiv solenergi. Världsnaturfonden gillar dock inte alls kärnkraft utan lobbar stenhårt emot all utveckling på området, utan att erbjuda några konkreta alternativ. Förutom att släcka lamporna då, förstås.

Det borde inte handla inte om några jävla lampor. Det borde inte handla om en välbärgad, bortskämd, västerländsk medelklass som släcker sina lågenergilampor och istället tänder stearinljus –  med värre koldioxidutsläpp än lampan de nyss släckte.  Det borde handla om konkreta lösningar på konkreta problem. Det borde handla om att ersätta smutsig energi som miljarder människor behöver för sin överlevnad, med ren energi. Det borde handla om att alltid välja det bästa, eller i alla fall det minst dåliga alternativet.

Visst är det bra, visst är det ett steg i rätt riktning om vi använder mindre energi i vår vardag. Problemet är bara att ge det sådant enormt fokus, när det är ett så otroligt litet steg jämfört med väldigt mycket annat.

Tycker du att det behövs symbolhandlingar? Jamen så, symbolisera då det som verkligen gör skillnad! Tänd en LED-lampa och fira hur mycket energi sådana kan spara, dygnet runt, året runt. Samlas hos någon, skit i att gå ut på krogen – investera istället pengarna ni skulle spenderat där, i ett solenergiföretag. Laga en god, energieffektiv (vegetarisk) middag.

Att faktiskt göra något. Det är vad som räknas. Inte en sak, en gång per år – utan allting, överallt, alltid.
Earth Hour och dess moderorganisation Världsnaturfonden skiter alldeles för ofta i just detta. De intresserar sig hellre för sådant som syns, eller ser ut att göra mycket, än för det som faktiskt gör någonting. De talar oftare om att avveckla än att utveckla, trots att utveckling är det enda konkreta svaret. den enda akuta lösningen på ett akut problem.

Därför avskyr jag Earth Hour. Därför tyckte jag att det var en mycket vackrare symbolhandling att visa bilden ovan. Ett modernt, energieffektivt hem, upplyst av lågenergi- och LED-lampor istället för miljö-ovänliga stearinljus. En bild på två goda vänner som just ätit en helt klimatkompenserad middag. Den ene jobbar bland mycket annat aktivt med att utveckla och tillämpa solenergi. Den andre, undertecknad, försöker tappert energieffektivisera hela sin vardag trots stort teknikintresse, samtidigt som han påverkar andra att göra detsamma.

Just därför blir jag så provocerad när folk släcker lampan, tänder stearinljus och känner sig nöjda.
Just därför blir jag så förbannad om någon släcker ljuset i en timme och slår sig för bröstet, för att sedan slänga plast i soporna till ett energivärde av hundratals timmar med släckta lampor.  Just därför blir jag så ledsen när avveckling och mörker blir världens jippo och får tusentals timmar i media, medan utveckling och ljus kan passera obemärkt.

Just därför – för att jag faktiskt gör något – för att jag tycker att alla borde göra något.
Gör du?

Kommentera

Your email address will not be published. Required fields are marked *